 |
| Bordet Superellips av Piet Hein och Bruno Mathsson. Foto: Nasjonalmuseet/Harvik, Andreas. Licens: CC-BY |
Inom den skandinaviska 1900-talsdesignen är det få objekt som fascinerar lika mycket som Superellipsbordet. Det är inte bara en estetiskt tilltalande och funktionell möbel, utan också resultatet av ett osannolikt men genialt samarbete mellan två framstående figurer från olika discipliner: den svenske möbelformgivaren Bruno Mathsson och den danske matematikern, författaren och konstnären Piet Hein.
Bordets tillkomsthistoria är lika unik som dess form. I mitten av 1960-talet stod Stockholm inför en stadsplaneringsutmaning vid utformningen av Sergels Torg. Man behövde en form för en central rondell och torgyta som var både estetiskt tilltalande och trafiktekniskt effektiv, en form som kunde medla mellan rektangelns raka linjer och cirkelns mjuka kurva. Piet Hein, känd för sin förmåga att lösa problem med en kombination av logik och kreativitet, fick uppdraget. Hans lösning var "superellipsen" – en matematisk form definierad av ekvationen |x/a|^n + |y/b|^n = 1, där n är större än 2 (för Sergels Torg använde han n=2.5 och a/b=6/5). Denna form, en slags "rundad rektangel", erbjöd en elegant och harmonisk lösning på stadsplaneringsproblemet.
Hein insåg snabbt potentialen i sin matematiska skapelse även utanför stadsplaneringens värld. Han såg hur superellipsens form kunde översättas till möbeldesign, specifikt ett bord. Formen saknade skarpa hörn men var mer yteffektiv än en traditionell ellips eller cirkel. Den inbjöd till gemenskap då ingen placering kändes som en traditionell bordsända, vilket skapade en mer demokratisk och social atmosfär kring bordet.
För att realisera denna vision inleddes ett samarbete med Bruno Mathsson. Mathsson var redan vid denna tid en etablerad och hyllad formgivare, känd för sina organiska former, sitt arbete med böjträteknik och sin djupa förståelse för material och ergonomi. Under 1960-talet började Bruno Mathsson, som tidigare främst förknippats med sina organiska former i böjträ och sadelgjord, att vidga sina materialmässiga horisonter. Han började experimentera med stål, framför allt stålrör, för att skapa nya uttryck och konstruktioner. Detta intresse för stålets möjligheter – dess styrka, precision och förmåga att skapa slanka linjer – syns tydligt i möbler som fåtöljen Jetson från mitten av 1960-talet. Denna fåtölj, med sin skålformade sits och distinkta underrede i kromat stålrör, markerade en ny fas i Mathssons designgärning och visade hans vilja att utforska tidens moderna material och tekniker, vilket också lade grunden för hans arbete med underredet till Superellipsbordet några år senare. Hans expertis var avgörande för att omvandla Heins matematiska koncept till ett funktionellt och serietillverkningsbart möbelstycke. Mathsson bidrog framför allt med utvecklingen av de karaktäristiska spännbenen i stål – en elegant och stabil konstruktion som kompletterade bordsskivans form utan att dominera visuellt. Benens konstruktion gjorde också bordet lätt att montera och demontera.
Tillsammans skapade Hein och Mathsson ett bord som snabbt blev en modern klassiker. Det lanserades 1968 av den danska möbeltillverkaren Fritz Hansen, som än idag producerar bordet i en mängd olika storlekar, material (ofta laminat eller träfanér) och utföranden.
Superellipsbordet representerar det bästa av skandinavisk design: en förening av rationalism och humanism, funktion och estetik. Det visar hur innovation kan uppstå i mötet mellan olika fält – i detta fall matematik och möbeldesign. Bordets rena linjer, dess praktiska användbarhet och dess subtila men geniala form har gett det en självklar plats i designhistorien och i otaliga hem och offentliga miljöer världen över. Det är ett bestående bevis på kraften i tvärvetenskapligt samarbete och ett utmärkt exempel på den tidlösa kvalitet som kännetecknar den skandinaviska designtraditionen under 1900-talet.
Prisbilden för Superellipsbordet i Sverige och Skandinavien varierar kraftigt beroende på flera faktorer, främst om det är nytt eller begagnat, samt dess storlek och material. Nya bord från auktoriserade återförsäljare börjar ofta runt 20 000–25 000 SEK för de mindre standardmodellerna med laminatskiva. Priset ökar sedan markant med storlek och val av material; större bord med exklusiva träfanér (som valnöt eller ek) eller med utdragsfunktion kan kosta från 40 000 SEK upp till 80 000 SEK eller mer.
På andrahandsmarknaden är variationen ännu större. Begagnade bord i gott skick kan ofta hittas från cirka 10 000–15 000 SEK och uppåt, beroende på storlek, finish och skick. Sällsynta eller särskilt välbevarade begagnade exemplar kan dock betinga högre priser på auktioner eller hos specialiserade antikhandlare.