Fortsätt till huvudinnehåll

Savoyvasen av Alvar och Aino Aalto

En tidig Savoyvas (1937) i Nationalmuseums ägo.
Foto: Anna Danielsson / Nationalmuseum (CC BY-SA)



Inom den skandinaviska designhistorien finns det få objekt som uppnått samma ikonstatus och internationella igenkänning som Savoyvasen, formgiven av den finländske arkitekten och formgivaren Alvar Aalto. Med sin distinkta organiska, böljande form står den som en av de mest betydelsefulla och älskade glasföremålen från 1900-talet, ett verk som på många sätt definierar både Aaltos designfilosofi och essensen av finsk modernism.

Vasens tillkomst är förknippad med Karhula-Iittalas designtävling inför världsutställningen i Paris 1937. Aalto deltog med en serie skisser under pseudonymen "Eskimåkvinnans skinnbyxa". Hans bidrag, som inkluderade den form som skulle bli Savoyvasen, vann tävlingen 1936. Vasen presenterades sedan med stor framgång på världsutställningen året därpå. Sitt populära namn, Savoy, fick den när Aalto, tillsammans med sin hustru Aino Aalto, använde vasen som en del av inredningen till den lyxiga restaurangen Savoy på Södra Esplanaden i Helsingfors, som öppnade 1937 och vars inredning paret också designade. Även om den ursprungliga designen och tävlingsbidraget för vasen som senare blev känd som Savoyvasen primärt tillskrivs Alvar Aalto, är det viktigt att se den inom ramen för det nära och symbiotiska samarbetet mellan honom och Aino Aalto. Aino Aalto var själv en mycket framstående arkitekt och formgivare, med egna betydande framgångar, inte minst inom glasdesign. Även om Alvar stod som upphovsman till den specifika formen, arbetade paret Aalto tätt tillsammans i sin gemensamma studio och inom Artek, som de var medgrundare till. Deras designprocesser var ofta sammanflätade, präglade av ständig dialog och ömsesidig påverkan. 

Formen på Savoyvasen är dess mest utmärkande drag. Den är asymmetrisk, flytande och undviker helt raka linjer och geometrisk stringens. Inspirationen bakom formen har varit föremål för diskussion. Den mest vedertagna och poetiska tolkningen är att Aalto inspirerades av de tusentals sjöarnas landskap i Finland, där vasens konturer speglar de organiska formerna hos strandlinjer och vattendrag. Referensen till "Eskimåkvinnans skinnbyxa" ses ofta mer som ett kodnamn eller en abstrakt association snarare än en bokstavlig inspirationskälla. Oavsett ursprung representerar formen Aaltos strävan att föra in naturens oregelbundenhet och mjukhet i den moderna designen, som en motvikt till tidens mer strikta funktionalism.

Tillverkningen av vasen var och är en teknisk utmaning. Den är munblåst och krävde stor skicklighet av glasblåsarna vid Iittala glasbruk. Ursprungligen blåstes vaserna i träformar som gradvis brann upp under processen, vilket innebar att varje tidig vas fick en unik textur och karaktär. Senare övergick man till mer hållbara formar, men hantverket är fortfarande centralt. Materialet, glaset, fångar och reflekterar ljus på ett sätt som ytterligare förstärker vasens levande och nästan flytande kvalitet.

Savoyvasen är mer än bara en behållare för blommor; den är en skulptur i sig själv. Den representerar Alvar Aaltos syn på design som en integrerad del av arkitekturen och livet – en strävan efter ett Gesamtkunstwerk där varje detalj bidrar till helheten. Vasen blev snabbt en symbol för finsk design och dess internationella framgångar. Den har producerats kontinuerligt av Iittala sedan 1937 och finns idag i en mängd olika storlekar och färger, ständigt aktuell och beundrad. Dess tidlösa, organiska form fortsätter att fascinera och har säkrat dess plats som en av de verkligt stora designklassikerna från 1900-talet, ständigt närvarande i hem, på museer och i designlitteraturen världen över.

Priset på en Savoyvas i Sverige och Skandinavien varierar enormt beroende på storlek, färg, ålder, skick och om den är ny eller begagnad. Nya vaser från Iittala börjar på cirka 800–1 000 SEK för de minsta klarglasmodellerna (t.ex. 95 mm). Den klassiska 160 mm-storleken i klarglas kostar vanligtvis runt 1 500–2 000 SEK ny. Större storlekar och färgade varianter är dyrare; nya färgade vaser eller större modeller kan kosta från 2 000 SEK upp till 4 000 SEK eller mer.

På andrahandsmarknaden är spännvidden störst. En enkel, klar vas i bruksskick kan ibland hittas för några hundralappar. Välbevarade vintageexemplar i eftertraktade färger (som äldre koboltblå, röd, eller sällsynta specialfärger) är dock betydligt dyrare och kan kosta allt från 1 500 kronor upp till 5 000 kronor, och ibland mycket mer för tidiga, signerade eller ovanligt stora exemplar i perfekt skick på auktioner eller hos specialiserade handlare.

Populära inlägg i den här bloggen

Fåtöljen Eva av Bruno Mathsson

Fotografi: Anna Danielsson, Nationalmuseum ( CC BY-SA )  Fåtöljen Eva, formgiven av den banbrytande svenska designern Bruno Mathsson, står som en av de mest kända och älskade symbolerna för svensk 1900-talsdesign. Den representerar en perfekt syntes av organisk form, innovativ konstruktion och en djup förståelse för mänsklig ergonomi – principer som kom att definiera mycket av den skandinaviska modernismen. Bruno Mathsson (1907–1988), född och verksam i Värnamo, Småland, var en sann pionjär. Som son till en snickarmästare lärde han sig hantverket från grunden, men hans nyfikenhet drev honom att utforska nya material och tekniker. Han var djupt influerad av funktionalismens idéer men gav dem en mjukare, mer naturinspirerad tolkning. Centralt i hans arbete var studiet av "sittandets mekanik". Mathsson ville skapa möbler som följde och stödde kroppens naturliga former, snarare än att tvinga den till onaturliga positioner. Eva-fåtöljen, som introducerades för en bredare publik kr...

Den runde stol ("The Chair") av Hans J. Wegner

  Foto: Nasjonalmuseet/Larsen, Frode, CC BY 4.0 , via  Wikimedia Commons Bland de otaliga mästerverk som den danske möbelarkitekten Hans J. Wegner skapade under sin långa och produktiva karriär, intar Den runde stol ("Den runda stolen") en absolut särställning. Ursprungligen presenterad 1949 med modellnummer JH501 (med rottingsits) och senare JH503 (med stoppad sits), kom denna stol att symbolisera det yppersta inom danskt möbelhantverk och bli en global ambassadör för Danish Modern-rörelsen. Hans J. Wegner (1914–2007) var unik i sin dubbla roll som både skicklig snickarmästare och visionär formgivare. Denna bakgrund gav honom en oöverträffad förståelse för träets inneboende egenskaper, dess möjligheter och begränsningar. Hans designfilosofi kretsade kring funktion, komfort och en strävan efter att skala bort allt oväsentligt för att nå fram till tingens kärna. Han talade om att skapa "ärliga" möbler där konstruktionen var synlig och en del av det estetiska uttrycke...

Sjuan av Arne Jacobsen

Fotograf: Holger Ellgaard (via Wikimedia Commons ),  CC BY-SA 3.0   Få möbler är lika omedelbart igenkännliga och globalt älskade som Arne Jacobsens stol Sjuan, officiellt känd som Serie 7™ eller modell 3107. Formgiven 1955 för den anrika danska tillverkaren Fritz Hansen, representerar Sjuan inte bara kulmen på Jacobsens experiment med formpressat trä utan står också som en av de absolut främsta ikonerna för Danish Modern och skandinavisk design i stort. Dess närmast oändliga popularitet och närvaro i allt från hem till offentliga institutioner världen över vittnar om dess exceptionella kvaliteter. Den danske arkitekten och formgivaren Arne Jacobsen (1902–1971) var en centralfigur i utvecklingen av den moderna danska formgivningen. Hans arbete kännetecknades av en strävan efter funktionell enkelhet, eleganta proportioner och en innovativ användning av material och tekniker. Sjuan var en direkt vidareutveckling av hans banbrytande stol Myran (modell 3100), som introducerades 19...