Fortsätt till huvudinnehåll

PH 5 av Poul Henningsen

En PH 5-lampa daterad 1958 från Nasjonalmuseet i Oslo.
Foto: Nasjonalmuseet/Harvik, Andreas. Licens: CC-BY.

Få formgivare har som Poul Henningsen (1894–1967), med en närmast vetenskaplig precision, analyserat och format det elektriska ljuset för att tjäna människan och rummet. Bland hans många ikoniska skapelser intar PH 5, lanserad 1958 av Louis Poulsen, en särställning – inte bara som en kommersiell succé utan som kulmen på decennier av experiment och förfining.

Poul Henningsens grundläggande filosofi, utvecklad redan under 1920-talet med hans treskärmssystem, var att skapa belysning som var helt bländfri, oavsett från vilken vinkel man betraktade lampan. Ljuset skulle riktas dit det behövdes – primärt nedåt, men även mjukt åt sidorna för att lysa upp själva armaturen och bidra till rummets atmosfär. Han förstod vikten av mjuka skuggor och en behaglig ljusfärg.

Problemet som Poul Henningsen belyste med PH 5 var tudelat. Dels fortsatte glödlampstillverkarna att ständigt ändra form och storlek på sina produkter, vilket gjorde det svårt att designa en armatur som alltid skärmade av ljuskällan optimalt. Dels ville han förbättra ljusets färgåtergivning. Glödljusets varma, gulaktiga sken kunde förvränga färger i omgivningen. Lösningen blev PH 5. Namnet antas syfta på huvudskärmens diameter på 50 cm. Lampan bygger vidare på treskärmsprincipen men består av fem skärmar. De tre huvudskärmarna riktar merparten av ljuset nedåt. Ovanför dessa sitter en toppskål som hjälper till att sprida ett mjukare ljus uppåt och åt sidorna. Det verkligt geniala draget var införandet av mindre, inre skärmdelar – en röd kon och en liten blå reflektor. Dessa var noggrant utformade för att absorbera en del av det gul-gröna spektrumet i ljuset och förstärka de röda och blå tonerna. Resultatet blev ett ljus som upplevdes som varmare och mer behagligt, och som återgav färger i rummet på ett mer naturligt sätt, närmare dagsljusets kvaliteter.

Konstruktionen säkerställde också att lampan var mindre känslig för glödlampans exakta form och placering, vilket löste det ständiga problemet med varierande ljuskällor. PH 5 blev en omedelbar succé. Dess relativt okomplicerade form, dess förmåga att passa in i vitt skilda miljöer – från privata hem till offentliga institutioner – och framför allt dess överlägsna ljusegenskaper gjorde den till en favorit. Den representerade en demokratisering av god belysning, trogen Henningsens ideal om att funktionell och vacker design skulle vara tillgänglig för många.

Än idag, över 65 år efter sin lansering, produceras PH 5 av Louis Poulsen och förblir en av världens mest igenkända och älskade designlampor. Den har genom åren släppts i otaliga färgställningar och även i en mindre version (PH 5 Mini), men dess grundläggande form och ljusfilosofi är oförändrad. PH 5 är inte bara en lampa; den är ett stycke dansk designhistoria och ett lysande exempel på hur form, funktion och en djup förståelse för ljusets natur kan samverka för att skapa tidlös kvalitet.

PH 5 är en eftertraktad designklassiker, vilket avspeglas i prisbilden på den svenska och skandinaviska marknaden. Nya PH 5-lampor säljs genom auktoriserade återförsäljare och Louis Poulsens egna kanaler  från cirka 8 000 kronor (våren 2025) och uppåt beroende på färg och finish.

För begagnade exemplar är prisbilden mer varierad och beror starkt på skick, ålder, färg och proveniens. Tidiga modeller från 50- och 60-talen, särskilt i ovanliga originalfärger eller i exceptionellt gott skick, kan betinga högre priser på auktioner och hos specialiserade vintagehandlare, ibland överstigande nypriset. Lampor med tydligt slitage, bucklor, omlackeringar eller utbytta delar säljs naturligtvis billigare, ofta via andrahandsmarknader som Tradera eller Blocket, där priser kan starta från runt 2 000–3 000 SEK men också nå betydligt högre beroende på skick. Generellt sett är utbudet av begagnade PH 5-lampor relativt stort tack vare dess popularitet, men priserna för välbevarade exemplar håller sig stabilt höga.

Populära inlägg i den här bloggen

Fåtöljen Eva av Bruno Mathsson

Fotografi: Anna Danielsson, Nationalmuseum ( CC BY-SA )  Fåtöljen Eva, formgiven av den banbrytande svenska designern Bruno Mathsson, står som en av de mest kända och älskade symbolerna för svensk 1900-talsdesign. Den representerar en perfekt syntes av organisk form, innovativ konstruktion och en djup förståelse för mänsklig ergonomi – principer som kom att definiera mycket av den skandinaviska modernismen. Bruno Mathsson (1907–1988), född och verksam i Värnamo, Småland, var en sann pionjär. Som son till en snickarmästare lärde han sig hantverket från grunden, men hans nyfikenhet drev honom att utforska nya material och tekniker. Han var djupt influerad av funktionalismens idéer men gav dem en mjukare, mer naturinspirerad tolkning. Centralt i hans arbete var studiet av "sittandets mekanik". Mathsson ville skapa möbler som följde och stödde kroppens naturliga former, snarare än att tvinga den till onaturliga positioner. Eva-fåtöljen, som introducerades för en bredare publik kr...

Den runde stol ("The Chair") av Hans J. Wegner

  Foto: Nasjonalmuseet/Larsen, Frode, CC BY 4.0 , via  Wikimedia Commons Bland de otaliga mästerverk som den danske möbelarkitekten Hans J. Wegner skapade under sin långa och produktiva karriär, intar Den runde stol ("Den runda stolen") en absolut särställning. Ursprungligen presenterad 1949 med modellnummer JH501 (med rottingsits) och senare JH503 (med stoppad sits), kom denna stol att symbolisera det yppersta inom danskt möbelhantverk och bli en global ambassadör för Danish Modern-rörelsen. Hans J. Wegner (1914–2007) var unik i sin dubbla roll som både skicklig snickarmästare och visionär formgivare. Denna bakgrund gav honom en oöverträffad förståelse för träets inneboende egenskaper, dess möjligheter och begränsningar. Hans designfilosofi kretsade kring funktion, komfort och en strävan efter att skala bort allt oväsentligt för att nå fram till tingens kärna. Han talade om att skapa "ärliga" möbler där konstruktionen var synlig och en del av det estetiska uttrycke...

Sjuan av Arne Jacobsen

Fotograf: Holger Ellgaard (via Wikimedia Commons ),  CC BY-SA 3.0   Få möbler är lika omedelbart igenkännliga och globalt älskade som Arne Jacobsens stol Sjuan, officiellt känd som Serie 7™ eller modell 3107. Formgiven 1955 för den anrika danska tillverkaren Fritz Hansen, representerar Sjuan inte bara kulmen på Jacobsens experiment med formpressat trä utan står också som en av de absolut främsta ikonerna för Danish Modern och skandinavisk design i stort. Dess närmast oändliga popularitet och närvaro i allt från hem till offentliga institutioner världen över vittnar om dess exceptionella kvaliteter. Den danske arkitekten och formgivaren Arne Jacobsen (1902–1971) var en centralfigur i utvecklingen av den moderna danska formgivningen. Hans arbete kännetecknades av en strävan efter funktionell enkelhet, eleganta proportioner och en innovativ användning av material och tekniker. Sjuan var en direkt vidareutveckling av hans banbrytande stol Myran (modell 3100), som introducerades 19...