 |
| Ett tidigt exemplar av Pemarstolen i Nationalmuseums ägo. Fotografi: Anna Danielsson / Nationalmuseum, CC BY SA. |
Sanatoriemiljön ställde specifika krav. Aalto strävade efter att skapa en miljö som främjade läkning, både fysiskt och psykiskt. För fåtöljen innebar detta att den skulle vara hygienisk, lätt att rengöra, men framför allt bekväm och stödjande för patienter med andningssvårigheter. Aaltos lösning var lika genialisk som elegant. Istället för att förlita sig på de då dominerande stålrören, vände han sig till sitt favoritsätt att arbeta med trä – att böja och laminera björk.
Stolens konstruktion var banbrytande. Ramen består av två slutna slingor av formpressat och massivt björkträ som bildar både ben, armstöd och stöd för sitsen. Det mest innovativa draget är dock själva sitsen och ryggstödet. Dessa är formade av ett enda tunt, svängt blad av formpressad björkplywood som ser ut att nästan sväva fritt inom ramen. Denna tunna, fjädrande plywoodskiva följer kroppens konturer och dess specifika vinkel var noga utformad för att underlätta andningen för de lungsjuka patienterna. Samtidigt minimerade avsaknaden av traditionell stoppning dammansamling och gjorde stolen lätt att torka av.
Resultatet är en möbel som är otroligt lätt, både visuellt och fysiskt. De svepande, organiska linjerna i både ramen och sitsen ger stolen en skulptural kvalitet som var ovanlig för tidens funktionalistiska möbler. Pemarstolen visade att modernism inte behövde vara kall eller maskinell; den kunde vara mjuk, mänsklig och inspirerad av naturens former. Den representerar Aaltos "humana funktionalism", där teknisk innovation (den avancerade plywoodböjningen) och rationell design kombineras med en djup förståelse för materialets inneboende egenskaper och människans behov.
Pemarstolen fick omedelbart internationell uppmärksamhet och hyllades som en ikon för modern design. Den visade på de estetiska och strukturella möjligheterna med böjträ-tekniken och blev en föregångare för många senare möbler av både Aalto och andra formgivare. Stolen tillverkas än idag av Artek och dess plats i designhistorien är oomtvistad, representerad i otaliga museisamlingar världen över som en symbol för en mer organisk och människovänlig modernism. Värt att nämna är att en tidig version av fåtöljen från 1932 står utställd (åtminstone våren 2025) på Nationalmuseum i Stockholm i Norra Salen. Detta är samma fåtölj som ses på bilden ovan. Det kan även nämnas att fåtöljen har ställts ut på MoMA i New York vid ett flertal tillfällen, dock ej för närvarande (våren 2025).
Fåtölj nr 41 (Pemarstolen) är en designikon som kontinuerligt produceras av Artek, vilket innebär att den finns både som ny och på andrahandsmarknaden. Nya exemplar, köpta via auktoriserade återförsäljare i Sverige och Norden, har ett pris som vanligtvis startar runt 45 000–55 000 SEK, beroende på utförande (lackad i svart eller vitt, eller i naturell björk). På vintage- och auktionsmarknaden varierar priserna enormt. Faktorer som ålder, skick (särskilt på den känsliga plywoodsitsen – sprickor eller reparationer påverkar värdet avsevärt), originalitet i ytbehandling och märkning är avgörande. Tidiga exemplar från 1930-talet, tillverkade före Artek-tiden, är extremt sällsynta och kan uppnå mycket höga priser, ofta långt över 100 000 SEK, på internationella auktioner. Senare Artek-producerade vintageexemplar i gott skick säljs ofta för priser från cirka 25 000 SEK upp till 60 000 SEK eller mer, beroende på skick och efterfrågan.