 |
| Skål från Bersåserien. Foto: Nationalmuseum. Licens: CC BY SA. |
Stig Lindberg (1916–1982) intar en särställning inom svensk formhistoria, inte minst genom sin mångåriga och produktiva gärning vid Gustavsbergs porslinsfabrik. Som konstnärlig ledare från 1949 (tillsammans med Wilhelm Kåge till 1949, sedan ensam till 1957, och åter 1971-1980) präglade han starkt fabrikens produktion och bidrog till att definiera bilden av svensk design under efterkrigstiden. Bland hans rika produktion, som spänner från unikt stengods till industriellt producerad plast och TV-apparater, framstår servisen Berså som en av de mest ikoniska och folkkära.
Lanserad 1961 (ofta anges 1960 som startår, men den breda lanseringen skedde 1961) och producerad fram till 1974, fångade Berså perfekt tidsandan i det framväxande svenska folkhemmet. Dekoren, med sina karakteristiska, stiliserade gröna blad i täta rader mot vit botten, är omedelbart igenkännbar. Mönstret, som ofta associeras med sommar och lummiga trädgårdar, ritades ursprungligen av Lindbergs medarbetare Krister Karlmark men det var Lindberg som anpassade och applicerade det på porslinet och därmed gjorde det till sitt. Den grafiska enkelheten, kombinerad med en organisk formkänsla och en stark färgaccent, gjorde Berså till en omedelbar succé.
Berså var inte bara en kaffekopp eller en tallrik; det var en hel servis för det moderna hemmet. Serien omfattade allt från kaffe- och tegods (koppar, fat, kannor, sockerskålar, gräddsnipor) till mattallrikar i olika storlekar, djupa tallrikar, assietter, skålar, ugnsformar, karotter och till och med äggkoppar. Detta speglade ambitionen att erbjuda en sammanhållen estetisk upplevelse för vardagens alla måltider, en del av den större strävan efter "vackrare vardagsvara" som präglade svensk design under perioden. Materialet var fältspatporslin, känt för sin hållbarhet och vita lyster, vilket gjorde det lämpligt för dagligt bruk.
 |
| Kaffekopp med fat (modell A) ur Bersåserien. Foto: Nationalmuseum. Licens: CC BY SA. |
Servisens popularitet under 1960- och tidigt 70-tal var enorm. Den fanns i otaliga svenska hem och blev synonym med en modern, ljus och optimistisk livsstil. Dess formspråk balanserade skickligt mellan det funktionella och det dekorativa; den var praktisk och stapelbar, men samtidigt lekfull och uttrycksfull i sitt mönster. Att produktionen upphörde 1974 berodde delvis på ändrade smakideal och nya tillverkningsmetoder, men kanske också på att dekoren var relativt känslig för nötning, särskilt vid maskindisk som blev allt vanligare.
Idag har Berså återuppstått som en älskad klassiker och ett eftertraktat samlarobjekt. Mönstret har även återlanserats på nyproducerade produkter av Gustavsbergs Porslinsfabrik, vilket vittnar om dess tidlösa dragningskraft. Berså representerar mer än bara en servis; den är en symbol för en epok i svensk designhistoria, en tid då högkvalitativ formgivning med stark konstnärlig prägel blev tillgänglig för den breda allmänheten. Stig Lindbergs gröna blad fortsätter att fascinera och förgylla våra hem, en ständig påminnelse om den svenska designens guldålder.
 |
| Tallrik (modell LL) ur Bersåserien. Foto: Nationalmuseum. Licens: CC BY SA. |
Berså-serien från Stig Lindberg är idag hett eftertraktad på andrahandsmarknaden i Sverige och Skandinavien, vilket driver upp priserna jämfört med många andra samtida serviser. Prisbilden varierar dock kraftigt beroende på flera faktorer. Skicket är avgörande; delar i nyskick utan nagg, krackeleringar eller repor i dekoren betingar betydligt högre priser. Slitage på de gröna bladen, särskilt i mitten av tallrikar eller inuti koppar, sänker värdet avsevärt. Typen av föremål spelar också stor roll – vanliga delar som kaffekoppar med fat och assietter är oftast mer överkomliga (från ca 100-300 SEK per set beroende på skick), medan mer ovanliga delar som tekannor, kaffekannor, större skålar, karotter och ugnsformar kan kosta betydligt mer, ofta från 500 SEK upp till flera tusen kronor för exemplar i toppskick. Originaldelar från Gustavsberg (1961-1974) är generellt mer värdefulla än nyproduktion. Marknadsplatsen (auktionshus, antikaffärer, loppisar, onlineplattformar som Tradera) påverkar också slutpriset. Sammantaget speglar priserna Bersåns ikonstatus och fortsatta popularitet.