Fortsätt till huvudinnehåll

Äpplet av Ingeborg Lundin

Äpplet av Ingeborg Lundin.
Foto: Nasjonalmuseet/Larsen, Frode. Licens: CC-BY.

Inom den svenska glaskonstens panteon under 1900-talet intar Ingeborg Lundin (1921–1992) en framskjuten position. Rekryterad till Orrefors Glasbruk 1947 av dåvarande konstnärliga ledaren Edward Hald, kom hon snabbt att etablera sig som en av brukets mest nyskapande och inflytelserika formgivare. Hennes arbete präglades av en utsökt känsla för glasets inneboende kvaliteter – dess transparens, dess förmåga att fånga och bryta ljus, och dess potential för subtila, organiska former. Bland hennes många uppmärksammade verk står vasen Äpplet, formgiven 1955, ut som ett av de mest ikoniska och internationellt hyllade exemplen på svensk glaskonst från mitten av seklet.

Vasen Äpplet har en stark och direkt koppling till den banbrytande H55-utställningen i Helsingborg 1955. Eftersom vasen formgavs just detta år, blev H55 den prestigefyllda plattform där den först presenterades för en större svensk och internationell publik som en del av Orrefors Glasbruks utställningsbidrag. Presentationen på H55, en mässa som hyllade modern formgivning och industriell konst, var avgörande för Äpplets omedelbara erkännande och bidrog starkt till att etablera den som ett signifikant verk inom den samtida svenska glaskonsten.

Äpplet presenterades i en tid då Orrefors, och svensk design i stort, rörde sig från efterkrigstidens mer dekorerade estetik mot ett renare, mer avskalat formspråk. Lundin var en centralfigur i denna utveckling. Vasen är ett mästerstycke i teknisk briljans och konstnärlig återhållsamhet. Dess form är bedrägligt enkel: en närmast perfekt sfärisk eller lätt tillplattad sfärisk kropp i tunt, klart glas som smalnar av till en diskret, kort hals. Den fångar essensen av ett äpple, inte genom naturalistisk avbildning, utan genom att reducera formen till dess renaste geometriska och organiska uttryck.

Att skapa Äpplet krävde exceptionell skicklighet av glasblåsarna vid Orrefors. Den tunna, jämna tjockleken och den perfekt balanserade, fridrivna formen var resultatet av en mästerlig behärskning av hantverket. Vasen är inte främst tänkt för blommor, även om den kan användas så; den är snarare en skulptural pjäs, ett objekt som utforskar förhållandet mellan form, volym, ljus och transparens. Det klara glaset låter ljuset spela fritt genom kroppen och skapar subtila reflektioner och skuggspel som förstärker den luftiga, nästan viktlösa känslan.

Internationellt fick Äpplet stor uppmärksamhet och bidrog starkt till Ingeborg Lundins rykte som en ledande glaskonstnär. Hon hade redan tidigare visat prov på sin talang, men med Äpplet nådde hon en formfulländning som imponerade på samtiden. Verket visades på prestigefyllda utställningar, bland annat på Triennalen i Milano 1957 där Lundin belönades med guldmedalj för sina glasobjekt. Vasen blev snabbt en symbol för det bästa inom modern svensk glaskonst – tekniskt fulländad, estetiskt innovativ och med en tidlös, poetisk kvalitet.

Idag återfinns Äpplet i samlingarna hos framstående museer världen över, inklusive Nationalmuseum i Stockholm och MoMA i New York. Den representerar höjdpunkten av en era då svenskt glas åtnjöt internationell ryktbarhet. Ingeborg Lundins Äpple är mer än bara en vas; det är en meditation över form och material, ett destillat av konstnärlig vision och hantverksmässig excellens som fortsätter att fascinera och inspirera.

Ingeborg Lundins vas Äpplet är ett av de mest eftertraktade objekten inom svensk studioglashistoria, och prisbilden på andrahandsmarknaden återspeglar dess ikonstatus och relativa sällsynthet. Detta är inte ett föremål man vanligtvis finner på loppmarknader, utan snarare hos kvalitetsauktionshus och specialiserade konst- och designhandlare i Sverige och internationellt. Priserna är genomgående höga. Avgörande faktorer är skicket – absolut nyskick utan repor, nagg, glaspest eller invändiga beläggningar är essentiellt för att uppnå toppnoteringar. Variationer i storlek och exakt form, som är naturliga vid fridrivet glas, kan marginellt påverka priset, men det är främst skicket och proveniensen som styr. För ett exemplar i gott skick kan man förvänta sig priser som börjar på tiotusentals kronor, och vid internationella auktioner kan särskilt fina eller väldokumenterade exemplar nå betydligt högre summor. Äpplet betraktas ofta som ett investeringsobjekt och ett samlarobjekt för konnässörer snarare än en bruksvas.

Även om den klara glasversionen är den mest förekommande, så tillverkades Äpplet även i färg. Bland dessa färgvariationer så intar den gröna varianten en särställning; den är extremt ovanlig och därför särskilt eftertraktad av samlare. Denna påtagliga sällsynthet gör att ett grönt "Äpple" i gott skick kan betinga avsevärt högre priser på auktioner och hos specialiserade handlare, ofta mångdubbelt högre än motsvarande klara exemplar.

Populära inlägg i den här bloggen

Fåtöljen Eva av Bruno Mathsson

Fotografi: Anna Danielsson, Nationalmuseum ( CC BY-SA )  Fåtöljen Eva, formgiven av den banbrytande svenska designern Bruno Mathsson, står som en av de mest kända och älskade symbolerna för svensk 1900-talsdesign. Den representerar en perfekt syntes av organisk form, innovativ konstruktion och en djup förståelse för mänsklig ergonomi – principer som kom att definiera mycket av den skandinaviska modernismen. Bruno Mathsson (1907–1988), född och verksam i Värnamo, Småland, var en sann pionjär. Som son till en snickarmästare lärde han sig hantverket från grunden, men hans nyfikenhet drev honom att utforska nya material och tekniker. Han var djupt influerad av funktionalismens idéer men gav dem en mjukare, mer naturinspirerad tolkning. Centralt i hans arbete var studiet av "sittandets mekanik". Mathsson ville skapa möbler som följde och stödde kroppens naturliga former, snarare än att tvinga den till onaturliga positioner. Eva-fåtöljen, som introducerades för en bredare publik kr...

Den runde stol ("The Chair") av Hans J. Wegner

  Foto: Nasjonalmuseet/Larsen, Frode, CC BY 4.0 , via  Wikimedia Commons Bland de otaliga mästerverk som den danske möbelarkitekten Hans J. Wegner skapade under sin långa och produktiva karriär, intar Den runde stol ("Den runda stolen") en absolut särställning. Ursprungligen presenterad 1949 med modellnummer JH501 (med rottingsits) och senare JH503 (med stoppad sits), kom denna stol att symbolisera det yppersta inom danskt möbelhantverk och bli en global ambassadör för Danish Modern-rörelsen. Hans J. Wegner (1914–2007) var unik i sin dubbla roll som både skicklig snickarmästare och visionär formgivare. Denna bakgrund gav honom en oöverträffad förståelse för träets inneboende egenskaper, dess möjligheter och begränsningar. Hans designfilosofi kretsade kring funktion, komfort och en strävan efter att skala bort allt oväsentligt för att nå fram till tingens kärna. Han talade om att skapa "ärliga" möbler där konstruktionen var synlig och en del av det estetiska uttrycke...

Sjuan av Arne Jacobsen

Fotograf: Holger Ellgaard (via Wikimedia Commons ),  CC BY-SA 3.0   Få möbler är lika omedelbart igenkännliga och globalt älskade som Arne Jacobsens stol Sjuan, officiellt känd som Serie 7™ eller modell 3107. Formgiven 1955 för den anrika danska tillverkaren Fritz Hansen, representerar Sjuan inte bara kulmen på Jacobsens experiment med formpressat trä utan står också som en av de absolut främsta ikonerna för Danish Modern och skandinavisk design i stort. Dess närmast oändliga popularitet och närvaro i allt från hem till offentliga institutioner världen över vittnar om dess exceptionella kvaliteter. Den danske arkitekten och formgivaren Arne Jacobsen (1902–1971) var en centralfigur i utvecklingen av den moderna danska formgivningen. Hans arbete kännetecknades av en strävan efter funktionell enkelhet, eleganta proportioner och en innovativ användning av material och tekniker. Sjuan var en direkt vidareutveckling av hans banbrytande stol Myran (modell 3100), som introducerades 19...